Har spenderat kvällen med min fina Johanna. Vi har inte setts på alltför länge så att pricka in en spontan torsdagsdejt med en timmes marginal var liksom jackpott en dag som denna. Att skvallra ikapp över en go kopp kaffe, följt av en fantastisk (!) mispsoppa och jättefräsch sushi var alldeles, alldeles lagom efter att ha givit blod. Vi myntade även ett nytt begrepp idag: mental friskvård ☺

Minikollage från kvällen, kan verkligen rekommendera Jappi Sushi, Drottninggatan 77!
Dagsarkiv: 14 juni, 2012
i väntan på en vän
Spontanmöte deluxe med min fina Johanna som jag saknat så! Sprang förbi hennes jobb efter blodcentralen och nu väntar jag här med en god cappuccino på att hon ska avsluta ett möte. Sen ska hon vara klar för dagen å då får vi se vad vi hittar på!

Ps. Fick låna The Hunger Games av Linda igår. Älskade filmen = blir kul att läsa böckerna nu!
SituationSanna: räddar liv
Färdigjobbat för dagen och nu sitter jag på blodcentralen Hötorget och tänkte rädda lite liv. Tydligen var det internationella blodgivardagen idag, det hade jag ingen aning om när jag gick hit, haha! Laddade i alla fall upp med en rejäl järnrik fika här innan så nu är jag redo att stickas!


en tidsinställd (bild)bomb
Kom på att jag inte visat bilderna från min otroligt mysiga och lyxiga mat- och spalördag på Grand Hôtel med finaste kollegorna! Vi vann dn tävling och priset var en väldigt trevlig upplevelse får jag ju lov att säga, så TACK JOBBET
Nu när ni läser det här står jag dock i Butiken och jobbar med i alla fall några av mina fina tjejerna så det känns ganska lämpligt att tidsinställa detta.







MÃ¥ste dock förtydliga att det inte blir nÃ¥gra drinkar pÃ¥ arbetstid, hehe…
ma homegirls and I
Spenderade som sagt gårdagen med min lilla tjejliga. Vi konstaterade att det är hela fem år sedan vi tog studenten och därför åtta år sedan vi lärde känna varandra och blev vänner. Ganska coolt att vi fortfarande håller ihop ändå? Med tanke på hur otroligt mycket man ändå förändrats sen gymnasiet menar jag. 17-åriga små skitungar var vi då, men (tack och lov) inte nu längre 

”i mitt blÃ¥a flickrum”
Ligger i mitt gamla flickrum hemma hos mamma. De blåa tapeterna som jag valde för nu 10 år sedan är fortfarande kvar. Sängen jag snoozade mig igenom gymnasiet i knastrar under kroppen och rören låter på samma vis när grannen spolar. Mycket är sig likt här trots att livet i stort är så annorlunda. Tänk så ung och naiv man var, bara för några är sedan? Som ni märker blir jag väldigt reflekterande över att vara här. Jag tänker på vad som varit stort som nu känns litet, och på hur alla våra små vardagsval är det som egentligen gör livet.
Kvällen hemma hos Helena var i alla fall supermysig, ett riktigt litet guldkorn. Är återigen förvånad över att jag har sån tur med fina vänner i mitt liv, lyx! Nu ligger jag bredvid Tessi som efter en intensiv gosestund försöker äta upp mitt hår, hahaha! Kärlek alltså 💜
